De fyra kvadranterna

Integral Teori är ett sätt att få större sammanhang i tillvaron, ett sätt att se det minimum av variabler vi måste ta hänsyn till för att beskriva eller förstå en situation på ett någorlunda komplett sätt. Den kändaste och mest framstående Integrala teoretikern är Ken Wilber, och han har sammanfattat alla de viktiga integrala insikterna i en teoretisk ”stomme”, en form av meta-teori, som man sedan konkret kan applicera på de mest vitt skiljda ämnen. Den teoretiska stommen kallar han för AQAL på engelska vilken står för ”all quadrants, all levels” vilket i sin tur är en förkortning för ”all quadrants, all levels, all lines, all states, all types”. På svenska skulle vi kunna kalla det AKAL vilket i så fall blir en förkortning för ”alla kvadranter, alla nivåer, alla linjer, alla tillstånd, alla typer”. Detta kanske låter abstrakt så här till en början, men vi ska utforska det steg för steg med konkreta exempel på allt.

Ett bra ställe att börja är att definiera vad ett holon är. Ett holon är en helhet i sig men också något som är en del av något större. En cell är ett bra exempel, eftersom en cell är en helhet i sig men också kan vara en del av något större, vare sig det är en vävnad eller en bakteriekultur. Ett annat exempel är ord. Ord består av flera olika bokstäver, ord är en helhet i sig samtidigt som det kan vara en del av en mening. Ord är även en del av det inre hos en levande varelse, nämligen människan! Det allra mest självklara och intressanta exemplet på ett holon är en människa, som både är en helhet i sig men som också kan vara en del av en grupp människor, och vi kommer att utgå från människan som exempel när vi fortsätter utforska Integral Teori.

En av de viktigaste Integrala insikterna är att det inre är lika viktigt som det yttre, och det yttre är lika viktigt som det inre. Vi kan alltså inte reducera människans inre liv till människans yttre biologi, lika lite som vi kan reducera människans yttre biologi till människans inre liv. En annan viktig insikt är att det mesta här i världen kan delas upp i singular och plural, och när det gäller människan innebär det att antingen pratar jag om människan som individ eller människan som del av en grupp av människor. Om vi kombinerar det inre och det yttre med singular och plural, så får vi fyra olika kombinationer: inre-singular, yttre-singular, inre-plural och yttre-plural. Varför gör vi då denna uppdelning och vad kan den ge oss för information?

Kombinationen av inre-singular är helt enkelt en människas inre liv, det vi också skulle kunna kalla subjektivitet. Kombinationen av yttre-singular är istället en människas yttre, såsom biologi och beteende, vilket vi också kan kalla objektivitet. Om vi fortsätter med inre-plural så ger detta oss helt enkelt intersubjektivitet, dvs det utrymme i vår inre värld där vi kan möta och förstå andra människor och därmed bygga en relation. Intersubjektivitet medger även att vi kan utbyta värderingar och kanske även få gemensamma värderingar och sträva mot samma mål. Slutligen har vi även yttre-plural vilket ger oss interobjektivitet, dvs de yttre aspekterna av hur grupper av människor interagerar. Exampel på detta är hur samhället är uppbyggt inkluderande finansiella system, osv.

Dessa fyra kombinationer vi får genom att kombinera inre, yttre, singular och plural kallas de fyra kvadranterna (se diagram nedan)

Ett tecken på att dessa fyra kvadranter inte är slumpvis utvalda utan de facto är mycket viktiga för upplevelsen av att vara människa är att de finns inbyggda i princip alla språk. Första person singular, eller ”jag”, representerar helt enkel subjektivitet (inre-singular). Andra person singular/plural eller ”du/vi” representerar vidare inter-subjektivitet (inre-plural). Slutligen har vi tredje person singular eller ”det” som representerar objektivitet (yttre-singular), och även tredje person plural eller en grupp med ”det” som står för inter-objektivitet (yttre-plural).

Slutligen får vi alltså fyra kvadranter. Den första är övre vänster kvadrant (ÖV) som representerar subjektivitet. Exempel på innehåll i denna kvadranten är en människans inre liv, tankar, känslor, värderingar, osv. Vidare får vi en övre höger kvadrant (ÖH) som motsvarar objektivitet. Exempel här är en människans biologi, beteende men även bearbetningen av information i hjärnan. Nästa kvadrant är nedre vänster kvadrant (NV), alltså intersubjektivitet. Här finner vi våra relationer till andra människor, en grupps värderingar och den kultur som präglar en grupp av människor. Den fjärde och sista är nedre höger kvadrant (NH) vilket alltså motsvaras av interobjektivitet. Exempel på vad vi finner här är hur samhället fungerar, informationsflödet i ett företag och vetenskaper såsom systemteori.

En podsändning om de fyra kvadranterna hittar du här.